25 år sedan UEFA-cupsegern 1987

Nu i helgen, 19-20:e maj, är det 25- och 30-års jubileum för IFK:s två största bragder inom Europeisk fotboll. För att hedra tillfället så bestämde jag mig för att ta kontakt med två av de legendarer som var med om denna storhetstid. Här kan du läsa om när Ruben Svensson berättar om den första bragden, medan det nu är dags att prata med Lennart Nilsson om äventyret 1987…

IFK hade sedan guldet 1982 varit i Europa flera år i rad med blandade resultat. Ut i första omgången i Cupvinnarcupen 82/83 efter två matcher mot Upjest Dozsa. 83/84 var det dags för Europacupen och även där åkte IFK ut i första omgången, denna gång mot AS Roma. Året därefter var det dags för Europacupen igen och IFK klarade sig igenom gruppspel med målkalas signerade av Torbjörn Nilsson bland annat. Tyvärr åkte IFK ut emot Panathinaikos i kvartsfinalen. 85/86 var det dags för Europacupen och IFK kämpade sig igenom matcher mot lag i Polen, Turkiet och Skottland. Till slut var det dags för spanska jättarna Barcelona i semifinal. 3-0 hemma och många började hoppas på ännu en final. Tyvärr gick det som det gick i Spanien och lågan släcktes för IFK.

UEFA-cupen 1987 – vägen till guldet

För att förmedla hur det känns att vara med om IFK:s andra UEFA-cupguld så kontaktar jag Lennart Nilsson. Lennart var Anders Bernmars stora köp och på den tiden så var pengarna, 1,1 miljoner som IFK fick betala till Elfsborg enorma. Vid den tiden den dyraste spelarövergången i svensk fotbollshistoria. Trots att Lennart kom relativt sent till IFK ifrån Elfsborg (1987) så kom han att få en viktig plats i IFKs historia. Lennart var en utpräglad målspottare med nr 11 på ryggen och hade förväntningar på sig. Frågan var, skulle han motsvara förväntningarna? Med finska tankern Jari Rantanen hade IFK gått igenom gruppspelet obesegrade. Finalspelet började och IFK mötte FC Inter i kvarts-final. En lovade målskytt vid namn Lennart Nilsson satt på bänken i båda matcherna. Så här såg han på de två matcherna.
– Båda matcherna var otroligt tuffa och vi var stundtals kraftigt tillbakapressade. Trots detta så lyckas vi med 0-0 hemma och sedan i Italien så gör vi olyckligtvis ett självmål, men i 77 minuten så petar Stefan Pettersson in 1-1. Med ett otroligt bra försvarsspel och en kollektiv insats så lyckas vi gå vidare till semi-final.

I semi-finalen fick IFK möta österrikiska Swarowski Tirol. Ett kraftfullt lag. Lennart får speltid och gör mål.
– Vi var överlägsna i hemmamatchen på Ullevi. Tirol hade ingenting att säga till om. Vi gör tre mål varav jag lyckas peta in ett av målen. Tirol gör två mål varav ett i eget nät och vi vinner med 4-1. I bortamatchen så är det ett annat tempo.  Matchen slutar 0-1. Vi är vidare med stort självförtroende i bagaget.

I finalen väntade skotska Dundee United. Lennart tog plats jämte Stefan Pettersson och kollektivet satte fart. Första matchen var hemma på Ullevi. Lennart sammanfattar.
– Vi kände att vi hade en chans fotbollsmässigt emot skottarna då vi var snabbare och mer tekniska. Jag hade koll på min försvarare och kände att jag hade mina chanser för att lyckas. Stefan sätter ett mål i första halvlek och vi kämpar på. 1-0 står sig matchen ut.

Med en seger hemma och inga insläppta mål så fanns chansen för killarna att göra någoting stort.  Jag minns själv hur jag satt och tittade på TV tillsammans med min mamma och lyssnade på Arne Hegerfors som refererade matchen. Hoppet fanns där även för oss. Min pappa var dessutom på plats i Skottland tillsammans med många ifrån Göteborg. Hur kände du av stämningen och trycket ifrån de skotska supportrarna samt de tillresta Änglarna?
– Vi hade stort självförtroende och ett stort stöd med tillresta supportrar. Stämningen på Tannadice Park var magisk. Man kunde ta påatmosfären. Skottarna var fantastiska värdar och så även deras supportrar. Det var en stund man önskade aldrig skulle ta slut men ändå så ville vi få ett avslut på matchen. Vi lyckas göra ett mål i första halvlek. Båda lagen har fina chanser och Dundee kvitterade men vi spelar hem det till slut.

Ödmjuk som Lennart är så missar han att nämna den lilla detaljen, med att det är just han som avgör matchen i 23 minuten och blir historisk tillsammans med sitt lag. Jag påminner Lennart om saken. Han fortsätter…
– Jag har under hela matchen koll på min försvarare och vet att jag är snabbare och tillräckligt pigg för att kunna hinna ifrån honom om han inte kommer tätt på kroppen. Jag snappar upp en rensning ifrån vårt försvar och lyckas snurra upp backen och komma till avslut. Bollen går hårt och lågt vid målvaktens högra stolpe. En underbar känsla! Båda lagen hade en del chanser, Dundee kvitterar och matchen står och väger, men vi håller tätt efter detta och vinner matchen.

Tankarna efter slutsignalen, vad snurrar i huvudet på dig?
– Allt är ett stort vakum. Det är framför allt en stor lättnad att matchen är över. Mycket av pressen jag kände släppte. Det var nog många mer som kände av just pressen på att lyckas med detta. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde då signalen gick, men jag tror att jag var relativt lugn och sansad.

Jag har hört att du såg besviken ut efter matchen, stämmer detta?
– Nej, absolut inte besviken, mer osäker på vad vi gjort och vad som skulle hända nu. Många tankar som snurrade. På festen efteråt bestämde jag att jag skulle ta det lugnt och njuta av den fantastiska stämningen. Några tolkar det kanske som om jag inte var riktigt glad, men det var jag, innerst inne.

Starkaste minnet, bortsett ifrån målet och vinsten?
– Publiken, alltså både våra tillresta supportrar som gjorde ett fantastiskt jobb, men även Dundees supportrar som självklart hyllade sitt eget lag, men även oss som stod som segrare. Alla skottar som vi mötte var så otroligt trevliga och glada för båda lagens skull. Dom stannade kvar 40-50 minuter efter matchen på arenan och sjöng för att hylla sitt lag. Något jag aldrig upplevt tidigare.

Lennart spelade vidare i några år och drogs med knäskada som gjorde att han bland annat missade en hel säsong. Säsongen 91-92 blev hans sista på fotbollsplanen. Hur påverkade då fotbollen Lennart? Dels UEFA-Cupsegern, men även att vara en del av IFK Göteborg?
– Det har påverkat livet på många sätt, positivt självklart med många erfarenheter och upplevelser som är få förunnat. Tyvärr så tog mitt knä mycket stryk och fotbollen blev lagd på hyllan.

Lennart Nilsson framför en fiskebåt i Norska Bulandet.Hur håller du dig i form? Många av legendarerna har ju några trivselkilon lite här och var…
– Jag håller igång med cykling och en del löpning på bra underlag, men framför allt skidåkning som är relativt skonsamt för kroppen och mina knän. Tre Vasalopp har det blivit.

Saknar du inte fotbollen?
– Nej, egentligen inte. Vill jag hålla på med något så vill jag prestera max och det kunde jag inte göra på grund av skadorna.

Vad gör du idag?
– Jag driver ett företag inom profilkläder och reklamartiklar sedan många år tillbaka, tillsammans med min fru Anne. Men just nu är jag faktiskt i Norge och fiskar med ett gäng vänner. Tyvärr har det blåst en del men vi har kommit ut några timmar varje dag.

Stort tack för din tid. Hoppas ni kommer ut de sista dagarna och får lite fina fiskar!

 

Text och foto: Fredrik Aremyr

Jag vill även rikta ett tack till: Ruben Svensson, Magnus ”Ölme” Johansson, Fredrik Ernerot och Calle ”Blåvitt” Johansson.

 

Share