Mats Gren tar över rodret – del 2

I vår medlemstidning Blått & Vitt 2/2014 fanns en lång intervju med vår nye sportchef Mats Gren. Tyvärr bidrog den mänskliga faktorn till att ett avsnitt ur intervjun föll bort innan tidningen gick till tryck, varför vi här återpublicerar hela intervjun i två delar. Det här är den andra och sista delen.

När du tillträde din tjänst som sportchef, hur mycket hade du då satt dig in i IFK Göteborgs förflutna och nutida läge, som förening och elitklubb?
– Det är klart att man kommer in med ett synsätt – utifrån och in, när man kommer hit. Det var väl det jag hörde lite grann på styrelsen, att de tyckte det var bra att få just ett utifrån och in perspektiv. Som sagt, under tiden i Jönköping var jag här ganska ofta och jag såg en hel del matcher. Jag tror jag följde i stort sett varenda match, i alla fall på TV. Jag var ganska bekant med ”utifrån och in intrycket”, men inte på administrationen som sådan. Den biten får man inget intryck av direkt. Man bildar sin uppfattning och den tar man självklart med sig. Man tittar med lite andra ögon när man kommer utifrån.

Av det du sett, vad gillar du och har för avsikt att driva vidare?
– Det som varit min uppfattning är att Blåvitt alltid, under sin storhetstid och under tiden som jag varit här, varit ett dominerande lag. Spelmässigt på planen. Man har tagit initiativ, man har vågat… Andra lag som kommit hit till Göteborg och Gamla Ullevi har väl mer eller mindre skakat i knäna innan de ens har kommit hit. Dit måste vi komma igen. Det var väl det jag kände lite grann. Man kanske har tappat att den där ”borgen” som man kan bygga upp med Gamla Ullevi, så som det verkligen kan vara, saknas.

Den har ju faktiskt kallats ”borgen tidigare”, men inte längre.
– Nej, precis. Alltså, man kan skapa någonting, som jag har upplevt det i några andra sammanhang. Man kan skapa en myt om att vi till exempel är fruktansvärt bra på fasta situationer, fast vi inte är det. Till slut blir vi det. Motståndarna blir jäkligt nervösa och våra spelare tror stenhårt på det. Man måste bara bygga upp någonting, tro på det och sen ska vi självklart ha någon som är ok på det som ska göras, haha.

Europaguldet 1982 hade väl en hel del av den varan i sig?
– Precis. Så var det verkligen. Alltså, det gäller ju idag att också få in, som jag var inne på förut också – ett bra antal vinnarskallar i laget. Att få det där drivet på träningarna och få in ett ”jävlar anamma” mot varandra på planen. Sen är man bästa vänner när man går av planen. Det var ju det som fanns på 80- och 90-talet och som var så otroligt. Dit måste vi tillbaka.

Många är de supportrar som känner missnöje och oro inför, dels var IFK Göteborg står idag, dels vart föreningen är på väg. Inför den här intervjun har mängder av frågor och kommenterar nått oss. Långa brev har skickats in där inbitna supportrar luftat sin oro. Det handlar om allt från svaga prestationer på plan och irritation över hur IFK Göteborgs tränare leder laget, till hur föreningen i stort drivs, med mängder av nytt folk på ledarpositioner, ett sjunkande publiksnitt på hemmamatcher… Alltså, kan du förstå den frustration och oro som supportrar uttrycker idag?
– Ja, visst kan jag förstå det. Det jag tror är väldigt viktigt i hela det här sammanhanget är att vi sätter ned foten och slutar titta bakåt. Det som har varit har varit. Vi ska försöka få kamratskapen och jävlar anammat tillbaka in i laget. Nu har det varit ett SM-guld för klubben på 17 år. Det är klart att det svider hos alla supportrar, sponsorer, även vi som jobbar här. För det är inte riktigt där man ser Blåvitt. Alltså, fakta ljuger aldrig. Så är det alltid. Just nu kanske man får säga att Blåvitt inte är bättre än det här. Inte just nu, men vi ska dit igen, där Blåvitt har varit en gång. Det är dit vi ska ta oss igen, med de metoderna som en gång gjorde Blåvitt stora. Det är inte lika lätt idag att hitta de där karaktärerna och typerna som förr. Hela samhället har ändrat sig. Hela kommunikationsvärlden har ändrat sig. Idag är det sociala medier och allt det som gäller. Förr fanns det inte ens en mobiltelefon. Det är ju det som jag försöker leta reda på nu. Karaktärer och typer som är jätteviktiga. Vi har en del i truppen nu också, som vi måste kittla och locka fram lite mer ur. Så är det.

Vilka tänker du speciellt på i truppen, som den ser ut idag?
– Vi har ledartyper i truppen. Mattias Bjärsmyr, Gustav Svensson och även Lasse Vibe. Framför allt de tre, tycker jag. De har erfarenhet och även Lasse har med sig erfarenhet från Danmark. Bjärsmyr och Gustav har varit utomlands, så… De har den statusen i laget, så de skulle kunna ta tag i det här också. Det är otroligt viktigt i ett lag att det i en hierarki också är några som vågar jämnt emot de andra.

Något många vill ha svar på är vad du på det rent sportsliga planet tänker göra åt ovanstående. Här gäller det både klubbens vision och organisation i stort, både på kort- och på lång sikt. Vad säger du?
– Organisationsmässigt så är jag ansvarig för sporten, så att säga. Martin Kurzwelly är ansvarig för det övergripande, även över mig, liksom övriga avdelningar som marknad, ekonomi och försäljning. Så just den delen är vad Martin sitter och tittar på nu. Jag sitter just nu och tittar mycket på den sportsliga delen. Jag försöker självklart se vad det är som behövs för att vi ska ta de stegen som vi verkligen behöver, för att komma upp till det eftertraktade SM-guldet igen. Sen att komma ut i Europa och vara med och slåss där. Det är ju vissa delar som jag fastställt att vi måste förbättra oss på för att komma närmare Europa, liksom det där SM-guldet som vi alla vill ha.

Vilka delar är det?
– Det är lite känsligt att gå in på, haha.

Det kanske ska ses som någonting bra, att det är lite känsligt? Då vet vi att det händer saker.
– Ja, det gör det så klart. Jag har följt med i de här diskussionerna som tränare också och man har gått mot en träningsverksamhet som har blivit till kortare träningar och färre träningar, det enligt studier från olika större klubbar. Trenden har egentligen börjat vända igen. Pratar man nu med tyska klubbar, som för mig är, tillsammans med engelska klubbar och kanske Spanien då, är de ledande ligorna. Man ser Tyskland, som vinner VM på ett helt fantastiskt sätt. Pratar man lite med dem så har de fan ta mig inte några korta träningar, utan där jobbas det knallhårt. Två gånger om dagen, 1,45 timmar per pass. Har de sen ett pass då är det två timmar långt. Likadant om det är dagen innan match, så är det ett knallhårt pass på 1,45 timmar som gäller.

Med tanke på hur träningsupplägg med mera ser ut i Blåvitt idag, har det smugit sig in en viss bekvämlighet här?
– Är det så, då är det någonting som måste plockas bort.

Om vi tar och samlar ihop allt det här med träning, spelarkaraktärer och så vidare. Hur ska vårt blåvita arv med att fostra vinnarskallar kunna återupptas, när så många spelare från den ”gyllene guldperioden” nu lämnat IFK Göteborg?
– Det här är viktigt, och det vet jag för jag sitter ofta och pratar med Roger Gustafsson. Förmågan finns hos ungdomarna. Man tränar mycket i Akademin. Man tränar mycket mer där. Det är om det som jag och Roger diskuterar. Hur ska vi kunna få ännu fler ledartyper utbildade i Akademin, som sen vågar komma upp i A-laget. Självklart är det alltid lite svårare när man kommer upp första året som senior, att våga gå in och säga till Bjärsmyr att ”för helvete det där håller inte”. Men att man redan efter ett år eller två kan vara inne i en så stor roll i laget, att man vågar detta, då är det bra om man har fått den kulturen med sig. Plus, och som vi också måste titta närmare på, någon eller några förstärkningar utifrån på vissa positioner. Det här är jätteviktigt, att vi får in ledartyper som varit med ute och som är de här vinnarskallarna, men framför allt bra karaktärer och ledartyper. Men i en hierarki i ett lag är det alltid så – man kan bara uppfylla en sådan roll, om man kvalitetsmässigt och nivåmässigt är en av de bättre. Det fungerar inte annars.

IFK Göteborgs målsättning har under Håkan Milds tid som sportchef varit att nå ”topp tre” i Allsvenskan, då det automatiskt genererar spel i Europa. Är det en målsättning som du vill se bestå?
– Jag tror att vi alla vill justera den målsättningen. Nu ska man inte sticka ut näsan för långt, då vi inte ligger mer än på en fjärdeplats, men i framtiden så ska egentligen inte målsättningen för Blåvitt vara annat än att ta en titel varje år. Helst SM-guld. Nu vet jag att vi inte kan ta SM-guld varje år. Det är orealistiskt. Men målsättningen måste vara att ta SM-guld. Då kan man vara besviken om man kommer på en tredjeplats.

Även i år åker vi ur pågående Europaspel och det på ett för Blåvitt alltför tidigt stadium. Vad krävs för att vi ska kunna göra det som Malmö FF nu gör – kliva in i ett Europaspel placerat på högsta nivå?
– Så är det, vi åker ur tidigt…
Nej, men det är lite som det jag varit inne på förut. Vi måste steppa upp i träningsintensitet och i träningsmängd. Det måste vara tuffare träningar. Vi måste vara tuffare och få ett högre tempo på träningar. Vi måste få en tävlingsinstinkt på träningarna som är betydligt högre, för att vi ska komma upp i nivå. Då utvecklas spelarna genast mycket mer. Sen ska vi också snäppa upp den individuella träningen. Individuell positionsanpassad träning som man kan ha några gånger i veckan. Det behöver inte vara samma spelare som hela tiden utför den typen av träning, men att man har den förlagd till eftermiddagarna, så att spelarna verkligen får jobba på det också. Det som de själva tycker att de kan bli bättre på, eller det som de redan är bra på och som de vill fortsätta att göra ännu bättre. Det är något jag tycker är viktigt. Har man sen spelare med spetskvaliteter, ja då är det vad de ska träna på. Det är med hjälp av det som vi sen kan avgöra matcher. Ta till exempel en frisparksspecialist. Att han står och nöter frisparkar efter en träning. Det behöver inte vara 100 stycken, men det ska vara efter varje träning. Det räcker att det är 15 stycken, så att de till slut sitter där. Till slut är spelaren specialist på det och kan avgöra fem matcher på en säsong.

Men det här är ju inget nytt, Mats. Det är ytterst välkänt.
– Visst, men det måste göras. Här måste vi ha någon som är ansvarig för detta. Det är inte A-lagstränaren som ska göra det jobbet, utan någon annan.

Hur kommer det sig att det inte görs redan nu?
– Nu har jag precis kommit hit och satt fingret på det här. Jag har sagt att det här måste bli bättre.

Lyssnar man på det du säger?
– Det är alltid lite svårt att ändra på saker mitt under en säsong. Några saker har jag ändrat på som kanske inte syns utåt. Vi har fördelat om en del saker redan, men just den delen kommer att bli en stor ändring inför kommande säsong.

Hur ser du på den framtida sportsliga organisationen, då du från och med år 2015 får möjligheten att vara med och forma den från start?
– Det som är viktigt för mig utifrån min syn på fotboll, som jag tror att jag delar med väldigt många, är att då det idag har blivit en snabbare fotboll, om man jämför med hur det såg ut för 15 år sen.  Alltså, allt har blivit snabbare, tekniken har utvecklats, maxlöpningar gäller. Det är ingen som ligger och maler i samma tempo idag. Ingenting idag, när det kommer till internationell fotboll på hög nivå, går i samma tempo utan det är stopp och gå i ett hundra procent om vartannat. Det är dit vi måste komma. Hela den svenska fotbollen har tappat här. Det har med träningsupplägg att göra. Det är en stor punkt i allt detta. Det här som finns redan, i vår Akademi, det ska vi ta vara på. Det är därför jag sitter med Roger och diskuterar. Hur tar vi med oss detta? Hur formar vi de spelare som vi nu har vidare? När spelarna från U-laget kommer upp i en A-trupp så är de inte färdiga. Det är här vi måste fortsätta med en individuell anpassad utbildning för spelarna, liksom mängden och intensiteten i träningen.

IFK Göteborg har som målsättning att 50 procent av lagets spelare ska komma från föreningens Akademi. Nu kommer bland annat den nya Änglagården stå färdig framöver… vad kommer den att bidra till?
– Den nya Änglagården, eller Göteborgs nya arena som den kommer att heta, den kommer att bli helt enastående i svensk fotboll. Den måste vi ta med, så att vi får med hela drivet i det här och sen ta det hela ännu ett steg. I min mening, de möjligheter vi kommer att få i att börja träna inomhus, kommer att bidra till att vi kan träna mycket mer individuellt med spelarna. Det kommer att gå att ha spelarna igång under tre, fyra månader under vintern, utan att man får de förkylda varje gång. Det kommer att ta oss till en annan dimension, om vi bara är noga med att utnyttja detta. Här ska vi sätta ned foten. Det är jag säker på att vi kan, med Roger som en av de bästa i landet på området.

Som vi supportrar förstått det, är du redan i full gång med arbetet inför kommande säsong. En mängd spelarkontrakt går ut efter den här säsongen. Ett antal nya spelare har redan värvats in under sommarfönstret. Ett antal spelare har samtidigt lämnat oss. Några spelare är inköpta, några är här på lån. Vad kan vi förvänta oss att se för trupp, inklusive ledare kommande säsong?
– Det är ju inte bara jag och klubben som har inflytande omkring det, utan det beror lite på vad spelarna själva vill, tycker och tänker. Hos några utav spelarna så vet vi redan nu att vi skulle vilja förlänga kontrakten. Vi har försökt ett tag redan, men vet ännu inte riktigt om det går. Hos vissa spelare har kanske inte vi och inte heller spelarna riktigt bestämt sig än. Det beror lite på hur spelarnas situation ser ut här just nu också. Om de får spela eller inte får spela. Några spelare som är lite yngre kanske ser att de verkligen vill ta chansen att komma ut och spela… det är många diskussioner just nu som sker. I slutet av september ska både klubb och mitt krav på spelarna nå fram till att det kan börja tas ett beslut på hur det ska se ut nästa säsong. Då är det fyra, fem veckor kvar på säsongen, så…

Ledarstaben med Miakel Stahre och Magnus Edlund följer ju kontrakt. Ser du några förändringar här?
– Nej. Vår målsättning är en tredjeplats i år och nu tycker jag att vi närmar oss den. Vi har spelat bättre och bättre på slutet, så jag är verkligen positiv och tror att vi kan uppnå målsättningen. Självklart hade vi hoppats kunnat gå lite längre än vi gjorde i Europa League, men nu var det inte så. Både Mikael och Magnus liksom de andra runt omkring har ju kontrakt. Vi räknar med att fullfölja dessa. Vi har ingenting att klaga på där.

I en tid där många spelare har sikte på att snabbt ta sig ut i Europa. Hur får vi nya lovande, framför allt unga spelare, att välja Blåvitt och det längre än bara för något enstaka år?
– För att kunna ha kvar spelare ett år till, så att spelarna kan utveckla sig lite längre innan de går ut, och då förhoppningsvis också kunna gå till en högre, större och bättre ansedd liga än Holland, då krävs några saker. Vi måste bli bättre med den individuella utvecklingen hos våra spelare, så att de känner att här i Blåvitt tar jag hela tiden kliv efter kliv. Där till en sak som är viktig. När jag har pratat med till exempel Ludwig Augustinsson så är det en punkt som dyker upp där. Han skulle egentligen inte behöva lämna Blåvitt för FC Köpenhamn, om bara Blåvitt skulle vara med ute i Europacuper lika ofta som FCK är. Vi måste jobba oss upp till en nivå där vi också har den möjligheten. Då blir självklart också de ekonomiska möjligheterna lite större, då vi ute i Europa får ta del av de intäkter som finns där. Just nu är det ett hjul som snurrar. Vi måste hoppa på och komma upp dit. För att göra det måste vi jobba. Det blir ingenting som skänks i alla fall. Har vi väl jobbat oss upp dit, så kommer allting att bli lättare i den här processen.

Avslutningsvis. Vad blir din viktigaste uppgift som sportchef för IFK Göteborg framöver?
– Det blir att vända det som har varit lite de sista åren, då tendensen har varit att träna lite kortare, träna lite färre träningar… den biten måste vändas för att vi ska kunna ta oss dit vi ska och dit vi vill. Det finns inga genvägar. Det är en av de viktigaste sakerna för mig. Att vi får bort en viss bekvämlighet som har smugit sig in, för att höja hela nivån. Som jag sa tidigare, vi har en del ledartyper redan, men vi måste plocka fram det.

Vad som inte hörts eller lyfts fram i någon större utsträckning är att du har en tränarbakgrund att använda dig av, något Håkan Mild inte hade tillgång till. Värdet av det framöver?
– Det känner jag är en stor fördel i diskussionerna med tränarna. Eftersom jag har varit tränare, på nivå som assisterande, det tajt tillsammans med sportchefen i Grasshoppers under många år. Det är otroligt inspirerande och spännande att vara med i detta. Sitta med hela grejen och inte bara förändra, utan framför allt försöka förbättra de saker som behövs förbättras. Sen försöka få allt dit vi alla vill att det ska hamna.

Stort tack och lycka till.
– Tack för det.

 

Text: Fredrik Ernerot
Foto: Bildbyrån

Share
Etiketter: