Historia

Supporterklubben Änglarna har över trettio år på nacken och klubbens historia utgör en mustig berättelse om livet kring Nordens mest meriterade fotbollsklubb. Vi är stolta att här på sidan kunna presentera Andreas ”Anjo” Johanssons historiska tillbakablick, hämtad direkt från IFK Göteborgs jubileumsbok.

Supporterklubben Änglarna

Supporterklubben Änglarna är en av Sveriges största och mest livaktiga supporterklubbar. Under de tre decennier föreningen har funnits har den haft lite olika sätt att arbeta på, men syftet har alltid varit ett och samma – att stödja och arbeta för ett ökat intresse för IFK Göteborg.

Även om Änglarna formellt bildades 1969, brukar 1973 anges som födelseåret. Det var då, mitt under de mörka åren, som en grupp anhängare skakade liv i föreningen. Målet var att hjälpa moderföreningen ekonomiskt. Att det var en efterlängtad förening märktes snabbt då drygt 1 400 medlemmar kunde räknas in redan under första året. Till ordförande valdes Kent Jiresjö.

Medlemstidningen Änglabladet såg dagens ljus under den tiden och blev efter ett par år organ för både Supporterklubben Änglarna och IFK Göteborg – då med IFK Göteborg som producent.

Under de sista åren i lägre divisioner växte IFK Göteborgs publikstöd lavinartat – både på hemmaplan och runt om i Sverige. Änglarna lämnade 1975 sin första hemvist i Gårda till förmån för Stampgatan, samma år som Anders ”Rövarn” Bernmar satte bollen i rullning i Göteborg. Bernmar, som blev en av de stora legenderna i den blåvita rörelsen, gav sig sjutton på att få upp stadens stolthet i Allsvenskan och nyförvärven anlände i en strid ström. Bland annat plockade han Torbjörn Nilsson till föreningen och bara den värvningen ger Bernmar en evig plats i alla våra hjärtan.

Fansen svarade och kom i strida strömmar. Det skulle dock dröja till hösten 1976 innan Änglarna kunde räkna sig som en förening som stöttade ett lag i högsta serien.

Resor runt hela Europa

Med åttiotalet förändrades mycket, och då talar vi inte om den TV och det biljardbord som köptes in av Änglarna, utan det faktum att IFK blev en europeisk storklubb. Det innebar att Änglarna blev en betydande arrangör av bussresor även utanför landets gränser. Den 19 maj 1982 upplevde tusentals änglar svensk klubbfotbolls finaste ögonblick – IFK Göteborgs seger över Hamburg SV.

Senare samma höst flyttade Änglarna till den klassiska adressen Hotellplatsen 2. I stort sett under hela åttiotalet förde föreningen en lugn tillvaro med resor och souvenirförsäljning som huvudsaklig sysselsättning.

I skarven till nittiotalet blev det en del slitningar i föreningen. Beslutet att bygga bort den klassiska ståplatsläktaren N var ett svek som ingen av oss som växte upp där någonsin kan förlåta. Det ledde till och med till en gemensam marsch där alla tre alliansklubbarnas fans gick under gemensamma banderoller. Tyvärr valde Änglarna att inte officiellt stötta kampen för ståplats eller den senare flytten till Gamla Ullevi.

Revolutionen var ett faktum och två av fanzinet Änglatjôts frontfigurer, Sverker Andersson och Ingemar Jönsson, föryngrade styrelsen. Just fanzinen var viktiga under den här tiden och kritiserade såväl IFK som Änglarna högljutt – något som bidrog till ett uppsving i supporterkulturen.

Flytten till Gamla Ullevi var efterlängtad – alla hjälpte till, förutom vissa som poserade för media och sen smet därifrån när det var dags för arbete. Däremot målade såväl Thomas Wernerson som Torbjörn Nilsson bänkar.

Nestors Bägare, mittemot Hotellplatsen blev en given samlingspunkt under nittiotalet och bidrog tillsammans med fanzinen till en livaktig supporterkultur, trots låga publiksiffror.

Kulturen innebar också att bortaresandet ökade, trots att hemmasnittet sjönk. Så många som 4 000 till 5 000 änglar beräknas ha sett guldmatchen på Malmö Stadion 1994 och i München 1995 beräknas flera tusen änglar ha befolkat Olympiastadion.

1996 flyttade Änglarna till Friggagatan 8 och öppnade en egen pub – något alldeles unikt i Fotbollssverige. Fram till i år var puben och souvenirhanteringen dominerande inslag i verksamheten.

Med Internets intåg breddades möjligheterna att involvera medlemmar långt bort. Filialer bildades i norr och söder, och idag kan exempelvis hundratals människor ses i tröjor med texten »Änglarna Stockholm«.

Under de första åren av 2000-talet ägde en rad så kallade huliganuppgörelser rum. Flera av dessa händelser fick mycket tragisk utgång, bland annat slutade ett bråk i Stockholm sommaren 2002 med en dödsmisshandel.

Under den perioden intervjuades Änglarnas representanter hundratals gånger och allt fokus på föreningen från media handlade om våld. Det goda som det hemska förde med sig var en ökad kunskap från massmedia och allmänhet om att föreningen inte hör ihop med huliganism. Det gör idag att anseendet för Änglarna är bättre än på många år.

Satsar på läktarstöd

2004 var det dags för Änglarna att bryta upp igen. Kvarteret kring Friggagatan hotades av rivning och puben attraherade inte längre skarorna. När så IFK Göteborg tog över souvenirhanteringen inför 2004, beslöt styrelsen att lägga ner puben och satsa helhjärtat på kärnfrågor som bortaresor och läktarstöd. Den 6 mars stängdes puben i en legendarisk bartömning som ingen vill eller kan prata om.

Numera styrs Änglarna från Friggagatan 4 och via en allt livligare hemsida. Änglarna har 30 år på nacken, men ännu en gång är en ny och ambitiös styrelse i full färd med att föra ut budskapet. Redan nu ses en ökad samstämmighet mellan medlemmar och icke-medlemmar, vilket klart förbättrat stödet från läktarna. Något som absolut är till allas bästa.

Share